Description

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 Det är lysande. Tidningen Vi Fantastiskt bra. SVT Gomorron Sverige En fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser. Dagens Nyheter 1947 är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den! Svenska Dagbladet En stark läsupplevelse Jönköpings-Posten När börjar vår tid? Vårt nu? 1947 är allt i rörelse. Allt kan fortfarande bli annorlunda. – Den 10 februari tecknas fredsfördraget i Paris. Det andra världskriget är härmed slut. Samtidigt arbetar Europas fascister och nazister målmedvetet med att samla sig igen efter det stora nederlaget. – Simone de Beauvoir erfar sitt livs passion, aldrig har hon känt sig så beroende av någon man. Hon börjar skriva feministbibeln Det andra könet. – En kommitté får fyra månader på sig att lösa Palestinaproblemet. – Christian Dior presenterar sin första kollektion, The New Look. – FN:s mänskliga rättigheter ska formuleras, bara några få känner till begreppet folkmord. – Sonen till en egyptisk urmakare, Hasan al-Banna, önskar vrida tiden mot islam. Han inför den plan som fortfarande är jihadisternas ideal. – I ett tyskt flyktingläger för barn vars föräldrar mördats av nazisterna, finns tioårige Joszéf. Nu ska han ensam fatta ett livsavgörande beslut- börja ett nytt liv i Palestina eller återvända till förföljelsernas Budapest? Långt senare flyr han till Sverige där han får en dotter, Elisabeth. Av dessa till synes disparata händelser har Elisabeth Åsbrink skrivit fram berättelsen om en värld som på gott och ont börjar ta form, där idéer om demokrati och medbestämmande föds och dör i samma stund, där en gammal ordning faller och en ny tar vid. Vår tid nu. Författaruppläsning Elisabeth Åsbrink är en av våra mest namnkunniga journalister och författare. Hon fick Augustpriset 2011 för sin bok Och i Wienerwald står träden kvar, som också belönades med Dansk-svenska kulturpriset 2013 och Kapuciskipriset 2014. Hon har tidigare bland annat givit ut en bok om Lars Norén och morden i Malexander, Smärtpunkten. Hon gör en blandning av kalla fakta och mer impressionistiska skildringar i sina nedslag jorden runt. Hon blandar storpolitik med Billie Holidays utsatthet som svartjazzsångerska i rasismens USA. Avsnitten är korta, som skärvor i en mosaik, som bit för bit bygger upp bilden av livet efter kriget. Alla de sönderslagna människorna, länderna, bitarna, formar en litterär helhet som ger en bra överblick … Bara det jag beskrivit skulle ha gjort en utmärkt bok. Men Åsbrink tar det ett steg vidare, in i det personliga, och om sin egen judiska släkts öde under krigsåren. Med detta gör hon en historisk översikt till något personligt förankrat, direkt gripande. Den nästan svala tonen i redovisningarna av världshistorien avlöses av det mycket nära, bultande. Tidens abstraktion blir till kött. Till insikten att det är vi som är historien. Det är lysande. Torbjörn Elensky, Tidningen Vi Det är svårt och knappast alltid fruktbart att sätta gränspålar mellan då, nu och sedan. Åsbrink försöker inte heller separera, vilket gör boken angelägen. Med det subjektiva snittet på tidsaxeln blir det möjligt att blicka in i en värld utan att den egna tiden upphöjs till rättesnöre. Vad som var fel då är även fel i dag. 1947 kan därför också ses som ett försök till moralisk och politisk sanering i vår egen tid med assistans av det förflutna. Åsbrink samlar ihop skärvor och lägger ett personligt pussel med allmängiltig räckvidd. Men hon målar också en fascinerande och tankeväckande fresk över tolv månader i världshistoriens flöde. Språket och berättarskickligheten skapar historia som öppnar andra tankebanor än vetenskapliga analyser. Kim Salomon, senior professor i historia vid Lunds universitet i recension i Dagens Nyheter Elisabeth Åsbrink har skrivit en bok om historia, som till skillnad från många andra historieböcker har en poetisk skönhet över sig … 1947 är lika mycket lärorik historiebok som den är vacker och välskriven skönlitteratur. Läs den! Anders Q Björkman, Svenska Dagbladet En uppskakande dokumentär. Ingrid Bosseldal, Göteborgs-Posten Den stora behållningen ligger i det närmast skönlitterära språket. Efter ett tag vaggas man in av Åsbrinks bitvis glimrande, närmast P O Enquistska språk, och litar på hennes urval. Hon är en skicklig berättare. Daniel Suhonen, Expressen … en bok som både är en samling tidsbilder och en sällsam tidlös mosaik som läsaren själv har att foga samman … Elisabeth Åsbrinks 1947 är en välskriven och fängslande bok. Men framförallt fascinerar den genom att öppna så många skilda och samtidigt hopkopplade berättelser. Wilhelm Agrell, Sydsvenskan Fantastiskt bra. Elisabeth Åsbrink har en analytisk skärpa som jag tycker om. Hon har också förmågan att berätta små och stora berättelser och ställa dem mot varandra och få fram en helhetsbild som målande och bra och åskådliggörande. En fyra! Yukiko Duke, SVT Gomorron Sverige Du går miste om ett historiskt betydelsefullt år, men framför allt en stark läsupplevelse, om du inte skaffar dig den här boken. Josef Rydén, Jönköpings-Posten Det är en fantastisk bok som Elisabeth Åsbrink har skrivit, poetisk och koncis på samma gång. 1947 berättar engagerande om hur vår samtid föds – samtidigt som den beskriver en totalt främmande värld. En annan sak som jag tycker om är hur författaren gestaltar själva tiden. På ena sidan får vi läsa om hur Simone de Beauvoir tillbringar en förälskad vecka i USA som går i ett nafs, på nästa hur det brittiska imperiet faller ihop under samma tidsperiod. Skeenden lägger sig i bredd, skriver Elisabeth Åsbrink, men det är först i efterhand som samtidigheten kan bli meningsfull – för inga klockor tickar exakt likadant. 1947 är en bok som är fylld av vackra metahistoriska iakttagelser … en vacker bok om byggandet av en bättre värld. Rasmus Landström, ETC Mellan de vackert utformade lapparna i Åsbrinks lapptäcke uppstår de outsagda historierna och sammanhangen, i läsarens eget huvud. Upplägget är uppenbart influerat av Florian Illies bok 1913 som kom ut för några år sedan, och som den här recensenten blev kär i. Även 1947 kommer att vinna många hjärtan – här är ett av dem. Niclas Sennerteg, Ystads Allehanda Elisabeth Åsbrink skriver om året 1947 och får syn på både historien och framtiden … mycket välskriven. Med sitt på samma gång enkla och ambitiösa grepp är 1947 i högsta grad läsvärd, tänkvärd och angelägen. Daniel Erlandsson, Motala & Vadstena Tidning Konsten i att gestalta det förflutna består i att envist hålla sig kvar där, inte skriva med historiskt facit i hand. Fullt ut är det givetvis omöjlig uppgift, men när Elisabet Åsbrink ger sig i kast med ett urval händelser året 1947 lyckas hon ändå hos läsaren frammana känslan av att framtiden ter sig helt öppen. Det är styvt gjort. Leif Larsson, Västerbottens-Kuriren